Dataanalysförfrågan

Dataanalysen kommer att göra Airikr Blog bättre. Om du godkänner förfrågan, kommer följande att lagras om dig:

  • Enhetens IP-adress
  • Webbläsarens användaragent
  • Vilka sidor du besöker
  • När du godkände datainsamling
  • När du besökte en sida

Läs mer om hur webbsidan behandlar dina uppgifter.

GodkännBestäm senare

Visar inlägg med taggen "resa"

Nytt år, nya möjligheter

_
0 kommentarer
#cykling#resa#telegram

Jag packade ner både kameran och kamerastativet i ryggsäcken runt 23:30 i går. Planerade att cykla till Mörudden, men när jag väl kom dit, så såg jag att det var väldigt dimmigt. En kär vän från Asien ringde mig på Telegram när jag hade kommit fram.

Resan till Mörudden

Det var inte så halt att cykla sent i gårkväll, trots att det såg isigt ut. Men när jag hade anlänt till Mörudden och hade stannat cykeln, kände jag att foten gärna bara ville glida på marken. Det var då jag förstod hur halkigt det faktiskt var. Dubbdäck är bra skit trots allt!

Resan från Mörudden

Jag bestämde mig till slut att cykla till Lillängen istället, ett område som ligger kanske 4 km fågelvägen från Mörudden (vilt gissat). Sagt och gjort försökte jag cykla dit på 15 minuters tid. Frågade vännen om hon kunde säga till mig när minutvisaren pekade på 55, vilket hon inte sa nej till.

Rena rama isgatan!

När jag cyklade längst med Hovlandavägen kanske 2 km från Mörudden, fick jag veta av en farthållare att jag cyklade i 18 km/h. Försökte hålla den hastigheten hela vägen, men det var verkligen inte lätt när jag var på Lillängsvägen. En lite äldre man såg mig på avstånd och ropade på mig. Han förvarnade om att det var rena rama isgatan längst med hela cykel- och gångvägen, vilket jag såklart tackade och tog emot. Och jisses vad halt det var!

Då cykelvägen lutar neråt åt vänster när man åker mot Lillängshamnen, så tappade bakhjulet fästet på ett ställe och gled neråt. Detsamma på hemvägen, men då tappade bakhjulet fästet totalt två gånger. Bestämde mig då för och cykla över till bilvägen (ajabaja), för där var det inte lika halt.

Nyårsfirandet

Jag kom hur som helst fram till destinationen i tid och precis när jag skulle ta upp kameran, så började gruppen av personer kanske 10 meter från mig att räkna ner; 5, 4, 3, 2, 1, gott nytt år!

Det blev några bra bilder, men den som visas här nedan blev den bästa.

Ett fyrverkeri syns till höger om bostadsområdet på Lillängen i Skoghall.

Väl hemma igen

När jag var klar med fotograferingen, startade jag backkameran så att vännen kunde se via Telegram. Hon såg då vårt nyårsfirande live från Filippinerna, 7 timmar efter att hon hade firat nyåret i hennes hemland. När jag kom hem och hade sagt god natt till vännen, skrev jag med en möjlig släkting i USA. Där hade hon precis skottat klart och väntade på att fira nyåret med hennes nära och kära.

Ska till sommarstugan med far senare i dag

_
0 kommentarer
#resa#sommar#sommarstugan#västkusten
Omslagsbild

Det är inte ofta jag är nere i sommarstugan nu för tiden. Om jag har otur, max 2 gånger per år, och då under bara 2 nätter. Alldeles för kort tid för min del, men jag njuter för var minut som går de stunder jag är där. Måste boka in mig nästa år.

Familjens sommarstuga ligger några kilometer söder om Fjällbacka (som omslagsbilden är tagen från). Fjällbacka är även den tätort som min far bodde i, när han ett barn. Tätorten är dock mer känd av att Ingrid Bergman (som var gift med en som ägde ön Dannholmen) spenderade en hel del på Dannholmen och i Fjällbacka. Det finns en byst i centrala Fjällbacka som ett minne till henne. Den blickar ut mot Dannholmen. Fjällbacka är bland annat även känd från kriminalserien Fjällbackamorden, skriven av den lokala författaren Camilla Läckberg.

Men hur som helst. Farsan hämtar upp mig vid 08:00 i dag, så jag får ta och lägga mig så fort jag har publicerat det här inlägget. Resan till sommarstugan tar mer eller mindre 4 timmar (om jag inte minns helt fel), och jag kommer hem igen redan i morgon (söndag). Vi får se när på dagen vi kommer hem igen.

Jag älskar verkligen våran sommarstuga. Den ligger uppe på ett berg med god utsikt över havet åt väst. På kvällarna och nätterna är det såpass tyst där, att man kan höra ångbåtar tuffa förbi på havet, ibland till och med 1 mil från själva stugan. Och under natten, när man ska försöka sova, kan man höra sitt egna hjärtslag. Med andra ord somnar jag oftast till mina hjärtslag, vilket jag älskar Det och regn är rena rama sömnmedicinen för mig.

Men om jag är på resande fot, så är bussarnas vaggande och sköna säten den bästa sömnmedicinen. Innan pandemin kom, så åkte jag alltid buss till och från Stockholm av två anledningar: bussar blir typ aldrig försenade (jämfört med tågskiten) och att kunna sova igenom hela resan.

Sida 1 av 1
Föregående
Nästa